Mixen av utdelningsaktier och fonder

Vid passiva årsinkomster på 120 000 kr börjar jag checka ut från arbetslivet så som jag känt det tidigare. Helt stängs det inte av men det öppnar helt klart för nya möjligheter. Det är runt den summan jag levt de senaste åren, vilket med hjälp av ett billigt boende och en förmåga att sätta upp en vägg mot onödig konsumtion kan ha det riktigt gott. Prioriteringar är A och O. Ett av mina bästa minnen från i år är att vandra i Colorado vilket är en makalös lyx att kunna göra.

Jag tänker mig en uppdelning i placeringarna som jag i efterhand märkt liknar hur Miljonär innan 30 har jobbat, med två tredjedelar i utdelningsaktier och en tredjedel i aktiefonder. Det innebär en hink med aktier som ska dela ut 80 000 kr och en hink med fonder där jag plockar ut 40 000 kr enligt 4%-regeln.

I skrivande stund ligger utdelningarna på 44 268 kr per år. Mer än hälften av utdelningshinken är alltså fylld! Jag siktar på att vid vårkanten 2019 casha in mellan 62 000 och 64 000 kr per år i utdelningar. Detta med hjälp av investeringar från eget sparande, återinvesterade utdelningar och ett estimat på 5% i utdelningstillväxt.

Om dessa 62-64 000 kronor får jobba på i två år och återinvesteras är de uppe i runt 68 000 kr per år. Med en utdelningstillväxt på 5% per år ligger de på runt 74 000 kr. Väldigt nära målet på 80 000 kr! Det återstår att se om 5% är lågt eller högt, utfallet skiljer sig med några tusenlappar och då får jag helt enkelt köpa mer aktier om det är för optimistiskt.

Det innebär att efter den här vintern och våren bör sätta ett större fokus på fondhinken. För att få ut 40 000 kr med hjälp av 4%-regeln är det lätträknat, en miljon i fonder behövs det. Den hinken är fylld till 15% så där finns det en del kvar att göra. Att jag börjat med att prioritera aktierna har varit ett bra sätt att lära mig om börsen, det har känts mer relevant att dyka ned i Castellums årsrapport när jag direktägt aktien än att den varit en mindre del i en fond. Så medan utdelningarna jobbar på får jag göra samma sak för att få ihop de 85% som behövs till fonderna.

Jag vet inte om Utdelningsseglaren önskar royalties för sitt upplägg på utdelningskalendern, att jag gillar den får nog räcka! Så här ser det ut bakom huven idag.


Courtagekampen: Avanza VS Nordnet

Att lämna pengar på bordet är något jag har en ryggmärgsreflex att undvika. Efter några år av att optimera mina inkomster och utgifter är det mest sannolikt att jag redan sålt bordet på Blocket.

Den senaste tiden har det funnits fina möjligheter till arbitrage mellan Handelsbanken A och B samt Investor A och B. Skillnaden i aktieslagen är att de har olika röststyrka men för mig är det ovidkommande, jag vill bara äga aktierna och svalka mig i avkastningen. Det finns en skillnad i handeln inom aktieslagen men när det kommer till både Handelsbanken och Investor är det sällan problem att få igenom sina köp- och säljordrar, de har tillräckligt hög omsättningshastighet för att kunna ro ett sånt här byte i land.

Vi tar ett exempel från verkligheten den 8 oktober 2018:
Handelsbanken A kostade 107,5 kr.
Handelsbanken B kostade 108,2 kr.

Mitt innehav i Handelsbanken uppgår till 760 aktier så att kunna köpa A-aktien 70 öre billigare hade genererat 532 kr. På detta ska det dras courtage, först för säljordern och sen köpordern. Det är där skon klämmer. På Nordnet har jag courtage-klassen Mini som kostar 0,25% per transaktion. Med inlåsningen att bara kunna byta klass en gång i månaden är jag fast med den kostnaden. På Avanza kunde jag tillfälligt hoppa över till courtage-klassen Medium, lämpad för större köp som detta, med avgiften 0,069%. Efter den här affären går det att byta tillbaka till Mini på 1-2 dagar, som passar bättre för mindre enstaka köp som jag gör mer ofta. 

Courtage-kostnad Nordnet: 410 kr (kvar i vinst är 122 kr).
Courtage-kostnad Avanza: 112 kr (kvar i vinst är 420 kr).

Det kostade mig nästan 300 kr att sitta med Nordnets plattform när den här möjligheten dök upp. Jag väljer dock att stanna hos Nordnet på grund av att de har en lägre bolåneränta, ju mer sparat kapital hos dem desto lägre ränta. Det jag förlorar på arbitrage-gungorna får tas igen på bolåne-karusellen.

Har man inget bolån som gör sig bättre hos Nordnet hade jag helt klart rekommenderat Avanza. Det här kan lätt bli några tusenlappar om året.

Det här med bolån

Jag går rakt på sak. En aspekt som tagits upp är risken att belåna sig för att köpa bostad. Kontra att hyra eller andra mer kreativa lösningar. Har jag tagit den risken? Ja. Var det värt det? Ja.

I min tro att spelregler går att bända på och forma till ens fördel är boendet inget undantag. Utgångsläget var inte optimalt, 85% belåning och 15% cash, efter det var sparkontot tomt och jag stod på ruta ett i fritt kapital. Men det jag hade kvar var möjligheten att koppla in mig till ett arbetsliv som månad efter månad betalade ut tusenlappar för att sänka risken i mitt boende, via amorteringar. Risken var inte statisk, det fanns möjlighet att påverka den till min fördel. Jag var 24 år gammal när lägenheten köptes och redo att arbeta.

Nu är lånet nere på 50% av lägenhetens värde, både amorteringar och värdeökning har bidragit. Den senaste dippen på marknaden har jag inte brytt mig om alls. Den mer relevanta siffran för mig nu är månadskostnaden. Med tiden har den sjunkit och i samma veva risken att inte ha råd att bo kvar. Bostaden är för mig ingen investering så kapitalförluster är inte det första som oroar mig. Så länge ingen yttre omständighet kan få mig ur lägenheten sover jag gott. Nu lägger jag mindre än 10% på boendet vilket är raketbränsle för att kunna spara sig till frihet. Så ser det ut medan jag bygger upp mitt kapital, vad som händer sen med bolånet när jag är färdig med mitt obligatoriska arbete bryter jag ut till en separat diskussion.


Det här är inga rekommendationer, det är min story om en boendeform som ger mig kontroll och att se en möjlighet. Egentligen finns det inget så värst speciellt i detta, väldigt många har ett bolån, väldigt många kan gå till jobbet och flyga på autopilot. Men att kunna landa med kontroll är något som kräver en viss insats och inställning.

307 dagar kvar?

För att mina passiva inkomster från börsen ska räcka till fasta och rörliga kostnader, samt en bra budget för resor varje år, räknar jag med att behöva 3,25 miljoner kronor. Det inkluderar 120 000 kr i likvider på ett sparkonto, som ska hållas kring den summan och vara ”banken” varifrån jag löpande tar pengar att leva på.

För att spara ihop det som återstår av den summan behöver det egna företaget pynta ut 22 månadslöner och två aktieutdelningar. Eftersom jag vet firmans utgifter ner på kronan, de är ganska enkla att räkna på som ensam frilansare, går det att komma ganska nära att se den arbetsinsats som behövs. 1 600 000 kr är kvar för företaget att fakturera för att kunna betala ut de 22 lönerna och utdelningarna, med ett dagsarvode på 5 200 kr blir det 307 arbetsdagar. Tar jag alla de 307 dagarna i rad och betar av det här på 1,5 år? Osannolikt, dels för att jag inte kan styra över hur uppdragen kommer in och att det är rätt nice att inte jobba heltid.

Uträkningen är tillräckligt exakt för mig. Utöver börsens rörelser finns det en del faktorer som påverkar estimatet. Aktiebolaget kommer avvecklas och då finns det aktiekapital att plocka ut, inventarier ska säljas, det blir säkert lite kostnader i samband med avvecklingen. Men 300 dagar är helt okej. Företaget har jag haft i över 1 600 arbetsdagar så det känns hanterbart (och bra, efter så här lång tid är det inte alltid helt stimulerande). Efter avvecklingen är det tänkt att ha en enskild firma för eventuella ströjobb som dyker upp.

Jag stänger av jobbdatorn för idag och bockar av en till dag närmre målet, nu är det dags för #bakadkrona.

En dag som: statist

Jag har ungefär 300 dagar kvar med jobb som behöver bokas in, sen har det sista kalla badvattnet som kallas obligatoriskt arbetsliv runnit ut. Dagarna fylls upp av att någon befintlig eller ny kund ringer och vill ha en reklamfilm, tv-vinjett eller kanske en projektion på en galamiddag. Den här veckan fick jag chansen att låta en av de 300 dagarna bli lite udda i form av ett uppdrag som statist. Jobbet fick jag som man säger via kontakter, jag finns inte med i någon statistbank eller liknande. Det rör sig om en dag och arvodet matchar rätt väl det jag tar i vanliga fall (drygt fem tusen spänn), så det blir grönt ljus!

15:00
Är på väg till en studio i Stockholm och övar på repliker i huvudet. Fyra meningar som jag tycker sitter. Jag ser det som att arbetsdagen startar nu och tar med restiden i timpenningen. All tid som läggs på jobb är jobb!

16:00
Framme vid studion! Jag får ett kort och koncist avtal att signera, ordning och reda. Det berör huvudsakligen hur materialet som filmas får användas framöver. Arvodet är tydligt specat och det blir 5 000 kr för mitt AB att fakturera så fort inspelningen är klar.

16:45
Style:ad, fixad och duglig att sätta framför en kamera. Känner mig mer helrenoverad än på länge. Väntar i en soffa nu med utsikt mot Kaknästornet och tänker på Kavastu med hans staplande av böcker.

18:15
Klart! Det tog cirka en halvtimme aktiv tid. Oftast i den här branschen är det mer väntan än action. Lite nervöst och ovant framför kameran men comfort zones är till för att klivas ur. Replikerna satt även när 10 personer hade fullt fokus på en och alla verkade nöjda!

19:00
På tåget nu och hemma runt kl 20. Så fem timmars jobb allt som allt! Slut på poddar dock...

Slutsats: En tusenlapp i timpenning plus en rolig upplevelse. Alla vill ju att resultatet ska bli bra så det var ett positivt och härligt gäng att jobba med. Jag kan helt klart tänka mig att göra om detta om tillfälle dyker upp. Om jag kan tänka mig det som extrasyssla när jag inte längre behöver arbeta för pengar, det får framtiden utvisa. I slutändan en ny flik på CV:t och cash att sätta i arbete!

Därför är jag inte med i paneler

Jag har tittat närmre på opinionsundersökningar som utförs i mobilen. Det handlar om frågor kring till exempel konsumtion, resor och varumärkeskännedom; med några kronors ersättning per spenderade minuter. En timlön på cirka 30 kronor går att få ut kontant från dem när man arbetat ihop en viss summa mellan 50 och 100 kr. Säg att man jobbar en dag i veckan med detta så blir ersättningen 12 480 kronor om året (240 x 52). Förutsatt att företagen som spottar ut panelerna kan göra det i tillräckligt högt tempo för att hålla en sysselsatt.

Det här är pengar jag valt att lämna på bordet. Den primära anledningen är alternativkostnaden i tid. Åtta timmar, eller ens fyra timmar i veckan om man vill casha in cirka 6 240 kronor istället är tid jag hellre lägger till att lära mig något. Att bygga humankapital. Det finns ingenting att lära sig av panelerna, om något blir man lite dummare av deras repetitiva natur. De är intellektuella återvändsgränder till skillnad från bra böcker om finans, programmering eller spanska för nybörjare. Den nedlagda tiden bygger ingenting, det finns inget tillfredställande i processen och det är inte i närheten av en passiv inkomstkälla.

Panelerna är till viss del värdeskapande för ens konto men definitivt inte för själen. Att det är något att syssla med under sin gråtid (får skicka royaties till Farbror Fri för uttrycket) när man väntar på tåget är prima tid för andra aktiviteter som en bok, en podd eller några minuter reflektion utan yttre påverkan. Att lägga tid på panelerna när alternativet skulle kunna vara en löptur i skogen, det kommer inte ens på tal.

Rent ekonomiskt är det inte dealen tipp-topp heller. Behöver jag 12 480 kr om året som är en extremt optimistisk siffra på inkomst från panelerna kan jag få ihop dem på andra sätt. Till exempel genom mitt vanliga frilans-jobb, det skulle ta två till tre dagar istället för panelernas ineffektiva 52. På så sätt kan jag jobba ihop drygt 300 000 kr, investera dem och på riktigt skapa en passiv inkomstkälla.

The Return of the Blog


Hösten får bli en nystart och bloggen är vid liv igen! Det som hänt kort och gott är att jag skalat ned engagemanget i ett av mina företag som inte kunde matcha tiden som behövdes med inkomster. Så kan det gå, klipp ogräset och vattna blommorna istället för tvärsom. Jag har tagit några procent av den nu frigjorda tiden för att styra upp min så kallade digitala närvaro så det får bli ett stort välkommen åter!

Portföljen är tillbaka, målsättningarna är tillbaka och nu går det att hålla koll på hur det ligger till med utdelningarna också. Jag tror de har dubblerats sen sist jag skrev ett inlägg. Det känns mycket festligt detta!